Haha, jag vet att textenstilen är smaklös men jag orkar inte lära mig mer just nu. Det får duga for now. Medan jag satt och redigerade denna bilden kom pappa in och skrek för att jag inte redigerar hans bilder utan "bara sitter vid datorn och skriver blogg hela tiden", alla dagar i veckan tydligen och 24/7. Herregud! Min blogg är torrare än någonsin på inlägg och det ENDA jag har gjort vid datorn när jag suttit här de senaste dagarna är att REDIGERA HANS JÄVLA BILDER!!! Inget mer. Och kan han för fan inte vara lite mer tacksam för att jag lägger ner sjukt mycket tid på att redigera hans bilder, jag gör det för att vara snäll. För att hjälpa honom. Får man ett endaste litet tack? Nej! Jag får en gormande pappa efter mig för att jag i några timmar gör någonting annat än hans needs vid datorn.

Vagnbiten har blivit ett enda velande om ditten och datten. Ingenting är säkert. Stress stress stress. Varför i helvete stressa om en jävla vagn? Frågar jag mig själv då. Lugnande Hippie-te är min favorit i nuläget. Med lite honung och Voila! så har jag överröst mig med massa Placebo-lugn. Japp, ordet är tillbaka i mitt ordförråd. Nu har jag dock en massa andra ord som måste ditplaceras igen.

Annars mår jag bra. Jag mår egentligen inte dåligt. Även fast jag är stressad i nuläget. Det är faktiskt en typ av lugn stress. Inte sådan där galen dra sig i håret och banka huvudet i en lyktstolpe-stress utan mer en jag vet att jag stressar över ingenting men det är okej för det smälter in i livet på ett normalt sätt-stress. Förstår ni mig? Känns som att jag talar i tungor.

Angående vagnbiten så börjar min kära mor vela. Hon har inte tillräckligt med pengar. Hon är den sämsta när det gäller ekonomi. Lovar bort saker hit och dit, beställer paket på Ellos hit och dit. Sedan sitter hon där pengalös utan sina kärringcigg och klagar. Hade då tänkt att köpa en billigare vagn men jag vågar inte riktigt, det är en trehjuling som inte går speciellt bra i snö så jag väntar två och en halv vecka till för att få en vagn jag vet är bra istället. Jag har väntat länge nog. Nog kan man vänta lite till?

Så idag hade vi egentligen tänkt åka på någon "babykväll" på Barnens Hus men det blev inte av så här sitter jag sminkad, ska snart ta och tvätta bort masken och återgå till att se ut som en brun utan solad tjackpundare. Jag ser ut så... har jag fått för mig... idag i alla fall.

Nu blir detta alldeles för långt va? Ja, jag lägger av. Jag ska ta en dusch och kleta in mig i brun utan sol. Just nu ser det ut som att jag har hudcancer eller extrema pigmentfläckar. Blev tipsad om en brun utan sol som inte fungerade riktigt på mig så jag köpte en ny som fungerat bäst för mig innan och oj vad ointressant jag är. Hej då!