MARDRÖMSVECKAN SMYGER SIG PÅ
Jag tycks endast klara av att skriva långa inlägg idag. Märks det att jag funderat mycket idag? Haha...
Annars sitter jag och svettas som en gnu och lyssnar på Grims andetag. Han ska åka bort på fredag! Åh nej! Panik panik panik! Mamma ska följa med till Arlanda som stöd. Börjar bara gråta när jag tänker på det, gråter nu, kommer gråta ännu mer då. Mitt barn! Min lilla älskling! Mitt allt! Jag kommer förlora en del av mig själv i en vecka. Allvarligt talat! Så känns det, som att man drar bort hälften av mig och låter mig testköra den sämre versionen av mig. Han är mitt allt! Jag vill inte att han ska åka! Jag vill inte! Men för hans skull blir det roligt och för Johans pappas och för Grims farmors och Grims gammelfarmor. Jag vill bara inte, jag får panik. Jag måste klara av det dock, hur vet jag inte. Jag vet bara att jag måste. Det kommer vara den värsta veckan någonsin, kommer bara gråta. Jag vill vakna av att Grim pussar på mig, vill somna med han snarkandes alldeles lätt bredvid mig. Hur ska jag klara detta? Säg mig HUR! Hur klarade ni er? Ni mammor vars barn har åkt någonstans utan er?
Jag önsketänker ibland, om att hans pass ska bli försenat, om att det ska bli storm och de inställer flygen men jag vet att Grims pappa och alla behöver det, för dom är det underbart medan det för mig blir katastrof. Nu vill jag inte ens tänka...
Funderar i alla fall på att åka på en Åbokryssning på fredagen, man kommer ju hem på lördagmorgonen så jag kan ringa Grim innan jag åker på fredagen och på lördagen på eftermiddagen kanske. Susan ska nämligen iväg, tänkte att jag skulle gå ut med henne men det kunde hon inte så hon undrade om jag skulle följa med. Kan bli kul, få mig på andra tankar eller så sitter jag i ett hörn full och grinar "Var är mitt barn? Ge mig mitt barn!". Jag vet inte hur jag gör, beror på hur mycket det kostar. Kanske... ska på Gröna Lund också och resten av veckan ska jag se till att göra så mycket som möjligt så jag slipper sitta hemma och deppa.
Nu blev detta inlägg för jobbigt för mig att skriva, jag orkar inte. Jag kommer få panik. Säg mig snälla någon! Hur ska jag göra? Hur kommer jag klara det?

Jag och Grim när han var liten piten pö.
Annars sitter jag och svettas som en gnu och lyssnar på Grims andetag. Han ska åka bort på fredag! Åh nej! Panik panik panik! Mamma ska följa med till Arlanda som stöd. Börjar bara gråta när jag tänker på det, gråter nu, kommer gråta ännu mer då. Mitt barn! Min lilla älskling! Mitt allt! Jag kommer förlora en del av mig själv i en vecka. Allvarligt talat! Så känns det, som att man drar bort hälften av mig och låter mig testköra den sämre versionen av mig. Han är mitt allt! Jag vill inte att han ska åka! Jag vill inte! Men för hans skull blir det roligt och för Johans pappas och för Grims farmors och Grims gammelfarmor. Jag vill bara inte, jag får panik. Jag måste klara av det dock, hur vet jag inte. Jag vet bara att jag måste. Det kommer vara den värsta veckan någonsin, kommer bara gråta. Jag vill vakna av att Grim pussar på mig, vill somna med han snarkandes alldeles lätt bredvid mig. Hur ska jag klara detta? Säg mig HUR! Hur klarade ni er? Ni mammor vars barn har åkt någonstans utan er?
Jag önsketänker ibland, om att hans pass ska bli försenat, om att det ska bli storm och de inställer flygen men jag vet att Grims pappa och alla behöver det, för dom är det underbart medan det för mig blir katastrof. Nu vill jag inte ens tänka...
Funderar i alla fall på att åka på en Åbokryssning på fredagen, man kommer ju hem på lördagmorgonen så jag kan ringa Grim innan jag åker på fredagen och på lördagen på eftermiddagen kanske. Susan ska nämligen iväg, tänkte att jag skulle gå ut med henne men det kunde hon inte så hon undrade om jag skulle följa med. Kan bli kul, få mig på andra tankar eller så sitter jag i ett hörn full och grinar "Var är mitt barn? Ge mig mitt barn!". Jag vet inte hur jag gör, beror på hur mycket det kostar. Kanske... ska på Gröna Lund också och resten av veckan ska jag se till att göra så mycket som möjligt så jag slipper sitta hemma och deppa.
Nu blev detta inlägg för jobbigt för mig att skriva, jag orkar inte. Jag kommer få panik. Säg mig snälla någon! Hur ska jag göra? Hur kommer jag klara det?

Jag och Grim när han var liten piten pö.
Kommentarer
Postat av: Maria
2008-07-29 @ 09:23:05
Jag får råångest varje gång min dotter ska åka bort med sin pappa. Och hon är ändå 6 år, men det blir fan inte lättare med åren i alla fall.
Förra året åkte hon till Turkiet en vecka, och då lipade jag ögonen ur mig. Fick låsa in mig i badrummet, och så kom hon in och sa hej då där. Tyvärr såg hon att jag var ledsen, det var inte så bra...
Så, jag vet precis hur du känner. Jag kan också vakna på morgonen och nästan börja gråta meddetsamma om jag vet att hon ska åka den dagen.
Trackback