Jag hatar högtider. Det är okej men julen och sånt, ibland kan jag väl vara alldeles för girig. Inte när det gäller pengar och så utan att bli uppvaktad. Alla hjärtans dag är nog det värsta. Förra var ju katastrof. Den innan var den enda som var bra rakt igenom. Nu Morsdag... min första morsdag. Grim är ju självklart för liten för att ens kunna säga något annat än "Titta!" men jag blir så jäkla bitter när jag läser t.ex. tidningen och folk skrivit in, alltså inte barnen men typ papporna och mor och far-föräldrarna. Jag fick ett grattis från min svärmor i alla fall. Det var snällt. Och vem ska egentligen säga grattis? Egentligen så finns det ju ingen. Min mamma ska ju jag säga grattis till. Pappa är inte hemma. Helt onödigt att bli bitter men jag kan inte hjälpa det. Jag har mens, sov för länge idag och mamma väckte mig med sina problem. Alla tre är praktexempel om vad som får mig på dåligt humör. Jag vet, jag har ingen anledning till att vara bitter men jag blir det ändå. Nu ska jag lägga av att klaga och försöka bli på bra humör. Jag vill inte bli sådär deppig igen.