Äntligen börjar saker ordna upp sig. Nu är vi igång i alla fall. Vi har en bit kvar på vägen men det finns ingenting som inte går att fixa. Nu vet jag vad jag ska göra av allt. Nu har jag planerat. Nu vet jag hur jag ska gå till väga. Jag hamnar i nedåtdalar ibland och eftersom att jag är lite av en drama queen så låter det alltid som att allt är åt helvete. Det jag dock aldrig tänker på när jag är i en sådan där "nedåtdal" är att allt går att fixa bara man vill. Världen är full av möjligheter. Jävligt härligt va?

Nästa vecka kommer jag få en preliminär sysselsättning, någonstans att åka på mornarna. Våra rutiner ändras i och med detta också. Grim har somnat tidigt och vaknat tidigt de senaste dagarna, likaså jag. Vi vaknar 7 nu för tiden. Vi hinner med saker om dagarna och när vi är klara med dessa saker så tittar man med förtjusning på klockan och märker att den endast är 14:00. Oh Hallelujah! Jag ska ringa ner till någon studievägledare imorgon eller nästa vecka och fixa en tid för att planera mitt studerande. Jim funderar på att börja studera med mig. Jag ska dock ha pli på mig själv, det blir inget gemensamt oseriöst (icke) pluggande. Jag ska vakna tidigt, lämna Grim hos dagmamman. Plugga i de timmar jag behöver (beror på hur mycket tid jag behöver men kanske 4 timmar om dagen är bra, vad vet jag), fixa allt annat som behöver fixas och sedan hämta Grim hos dagmamma för att ha eftermiddagen över till ordentlig kvalitétstid med Grim.

Jag har valsat runt i 3 år. Många kanske tänker, "Oj fan! Vad skönt!" men det ska jag säga er, det är det inte. Jag är tacksam för all hjälp jag fått, ekonomiskt och rent generellt och jag är lyckligt lottad som har klarat mig så bra trots att jag inte haft någon sysselsättning men... Men man blir uttråkad. Ska bli så skönt att komma igång nu.

Lägenhetsbiten är dock lite svårare men jag är öppen för en andrahandslägenhet tills dess att jag står längre fram i bostadskön.

Ja, nu blir detta också långt så jag lägger av här.