Det var länge sedan...

2014-10-26 @ 00:44:19

Det var 4 år sedan jag skrev här. En gång i tiden älskade jag att blogga sedan tog vardagen över men jag har alltid haft ett behov att skriva så jag testar igen! 

Oj oj oj vad det hänt saker sen senast jag skrev här. Min älskade Grim fick en lillebror för 9 månader sedan. Han heter Dexter. Bloggdesignen är alltså jääävla outdated men år väl se om jag har tillfälle att ändra den då jag inte längre sitter vid dator eller har Photoshop. 

Vi får väl senor jag börjar eller om jag gör som jag gjorde för 4 år sedan, bara skrev att jag skulle börja. 

Grim är nu 7 år och går i ettan! Sjukt vad tiden gått! 



Jag kanske börjar blogga igen!

2010-10-08 @ 14:07:49

Kanske kanske kommer jag börja blogga på denna bloggen igen. Funderar! Det har hänt mycket nytt. Har mycket att säga er. Men jag är inte säker ännu på om jag är redo att ta tag i denna bloggen igen. Är sugen.

Det blir i såna fall efter att jag gjort en stor rustning i designen och sånt. Jag hoppas att mina kära gamla läsare hittar tillbaka då också för ni var ju så fina.




Talar i tungor för att få skriva av mig

2009-08-13 @ 23:06:42

Jag känner att jag behöver skriva av mig. Jag har skrivit hela mitt liv, just för att skriva av mig. I början var det i form av dagböcker fast jag skrev endast där när jag kände att jag behövde och redan då var det som blogginlägg. Sedan gick det över till dagböcker på communitys och slutligen till denna bloggen då. Problemet nu är att jag så in i bomben vill spy ut alla mina tankar och funderingar kring allt men jag kan inte. Jag tvingas hålla dessa för mig själv. Det handlar om olika saker. Om vardagslivet i allmänhet, om familjen, om vänner, om allt. Eller vänner? Jag har inte tid för vänner. Jag är väl helt knasigt funtad att jag faktiskt inte behöver mina vänner just nu, det låter galet egoistiskt men jag behöver faktiskt denna tid nu, tid till att fundera, tid till mig själv och tid till att "hjälpa" andra viktiga personer i mitt liv. Man växer ifrån sina vänner. Jag har märkt det mer och mer men förgäves försökt hålla kontakten som förr men jag vet inte vad jag ska säga dom. Och jag vet inte hur jag ska lyssna på dom. Jag känner redan att jag har alla andras problem att hålla reda på. Jag känner att jag måste fixa saker för andra. Jag tar parti för dom. Jag säger åt dom hur de ska göra för att komma till sitt mål. Samtidigt har jag hela mitt kaosartade liv att hålla reda på. Detta är faktiskt inget klagomål, jag har tagit på mig dessa saker. Jag gör detta för att jag vill. Inte för att jag måste. Detta är bara en förklaring. Ifall det sitter någon stackars person där som kännt att jag bara övergivit dom.

Fördelen med att det är rätt "kaosartat" just nu är ju att det är på väg någonstans. Man glider närmare sina mål. Man känner att man är på väg någonstans. Jag har tvingats kriga om en sak för bövelen för att sedan få reda på att det var en dead end, sedan ännu en sak och samma där... en dead end. Nu har jag bestämt mig. Nu har jag ett mål. Nu har jag en planering. Nu vet jag hur jag skall göra för att ta mig dit. Det kommer ta ett litet tag men förhoppningsvis är detta inte en dead end. Det känns inte så. Det känns faktiskt jävligt bra! Över förväntan bra. Detta är inte ett sämre alternativ än de första jag försökte med. Detta känns som ett alternativ som passar mig, det bästa för mig. Jag talar i tungor och det kommer jag göra tills detta är löst. Så är det bara.

Ni är väl vana att jag skriver detta när jag är deprimerad eller mår dåligt på något vis. Det gör jag inte nu. Tvärtom! Jag mår jättebra. Jag känner mig lugn och harmonisk, har mer tid till allting. Har mer tålamod.



Faster Ester

2009-07-16 @ 12:17:25

Sofie, Nadina och lilla nykomlingen Adelle kom förbi här dagen efter Grims födelsedag. De var bara förbi en dag men det var så skönt att få träffa dom. Och såklart träffa lilla Adelle för första gången någonsin. Hon är bara 6 veckor gammal. Hon var så himla fin! Jag är stolt faster till mina små hjärtegull Nadina och Adelle och självklart mina andra brorsdöttrar och brorssöner. Visste ni att jag har 5 brorsbarn och 1 systerbarn. Den äldsta av dom är 14 år for god sake! Men i alla fall. Det var jättetrevligt att träffa dom. Jag ska åka upp dit till Gävle den 30:e, Lukas (14-åriga brorssonen) ska eventuellt följa med. Vi ska försöka gå på Furuvik och lite annat. Ska bli så kul. Jag längar! :)

Jag mår så bra efter att ha umgåtts med Sofie och dom. Ni har kanske hört om psykologiska vampyrer (sådana människor som suger energi ur en). De fungerar som motsats. De ger mig istället massa energi och jag mår alltid så bra när jag umgås med dom och även efter.

Ähm okej, märks det att jag är helt virrig och vill få ur mig saker snabbt, skriver ju helt osammanhängande. Skriver som en fjortismamma on crack.

Slänger upp en bild istället och håller käften.


Jag (extremt sliten) och lilla Adelle



Håll tummarna för mig nu gott folk...

2009-07-16 @ 12:04:53

ni kan be också om ni vill. Jag har nämligen tackat ja till tre lägenheter, varav en en trea på 72 kvadrat. Skulle varit så utmärkt att få den. Den ligger jag 5:a i kön på men det som är bra är att människan man skulle kontakta angående visning på den inte har haft sin mobil på så människor har inte ens gått på visning. Därav är det kanske färre som tackat ja till den. Hoppas hoppas hoppas! Ligger även 3:a i kön på en tvåa. Det enda som står som hinder nu är om Sigtunahem godkänner socialbidrag vilket då inte är alls säkert. Jag ska dock säga att jag så snart som möjligt ska börja studera, att jag har rätt till bostadsbidrag, att socialen betalar hyran så länge inte jag kan då såklart och att jag även har en person som kan ställa sig i borgen för mig Jag hoppas innerligt att jag kan få den. Jag har redan pratat med soc angående dessa lägenheter och de tycker att alla de har "skälig hyra" vilket också är bra för jag har fått som topp cirka 4500 kronor men trean ligger på 5000 kronor. Det är dock en trea. Jävligt billig hyra. Nu hoppas jag som fan men jag vill inte tro någonting för det känns så längt bort, så overkligt. Jag behöver ett mirakel. Indeed!

Jag har även sökt in till skola som börjar nu i oktober. Där önskar jag att ni håller tummar för mig också. Jag pratade nämligen med Sollentunas vuxenutbildning eftersom att jag ska plugga på Stockholm stads vuxenutbildning, då måste det gå igenom Sollentuna och hon studievägledarkärringen sa att jag sannolikt inte kommer in på grund av pengabrist. Jag har ju dock förtur eftersom att jag inte har avslutat gymnasiet. Hoppas i alla fall att de kan ta in mig. Jag ska plugga nu först till personlig assistent, sen funderar jag på om jag ska studera vidare inom vården eller om jag ska studera barn och fritid.

Som sagt ni får hoppas för mig, hålla tummar, be, tända rökelser, allt i er makt för min skull nu haha.




Mamma som lämnar pissprov och blåstest, normalt?

2009-07-13 @ 17:11:43

Ja ni! Det där med akutboende var alldeles CRAP! I princip ett knarkarhem. Jag var där på informationsmöte och tyckte redan att det verkade lite skumt innan jag ens kom in. Där inne var det ännu skummare. Hon pratade på och pratade på tills jag hörde ett "Sen när du kommer in här så måste du lämna ett pissprov och blåsa...". WHAT!? Vad var det du just sa? tänkte jag medan jag kände extrem besvikelse. Om det bara vore för det. Man får inte sova borta. Det är nolltolerans mot alkohol och droger, NOLLTOLERANS! Jag tycker inte om droger och jag har inget behov av att festa men däremot tycker jag om att ta en folköl eller ett glas vin i sommarvärmen då och då men icke sa nicke. Då blir man utkastad. När man har sovit borta vilket man sällan får så måste man lämna ett pissprov och blåsa när man kommer hem. De gör även pissprov och blåstester på hela huset ibland utan att förvarna.

Sorry men det enda jag strävar efter är att leva ett helt VANLIGT liv med Grim. Om jag bor där, ska han då få se på när mamma lämnar pissprov och blåser i en jävla sugrörsliknande sak? Vad ska jag säga till honom när han blir äldre. Bättre då att säga att man bott hos sina föräldrar än att man bott på ett jädra knarkarhem. Och varför i hela friden skulle jag vilja bo med mitt barn bland en massa föredetta knarkare?! Varför i hela friden skulle jag vilja bo på ett hem där "personalen" har larm på dig om något skulle hända? Varför i hela friden skulle jag vilja bo där? No way! Hellre vart fan som helst men fan inte där.

Nu har jag dock fått erbjudande av visning på tre lägenheter i Sigtuna. Bl.a. en trea på 72 kvadrat för 5000 spänn i månaden med inglasad balkong på ett barnvänligt ställe nära natur och förbindelser. Yey! Sedan två andra tvåor, ett på samma ställe som trean med inglasad balkong. Och vet ni vad det bästa är? Jag ligger 5:a på köplats på trean och 3:a på en annan tvåa. Woho! Nu får vi bara hoppas att OM jag får låt oss säga trean, som by the way kostar en hundring mindre än tvåan i månaden, att socialen går med på det och att Sigtunahem tillåter socialbidrag. Jag har trots allt en annan som kan ställa sig som borgenär och dessutom så betalar ju socialen hyran nu i början. Jag ska dock börja studera så fort som möjligt. Om Kattis (min coach) skickar mail om hur fasiken och vart fasiken jag nu söker in.

Håll tummarna för mig nu gott folk! Right?

Skriver förmodligen här lite senare.



Hjälp! Han är snart tonåring!

2009-07-10 @ 10:22:36

Idag fyller min "lilla pojke" 2 år! Alltså inte så jätteliten längre. Två år sedan födde jag denna underbara människa till världen. Det var det finaste stund i hela mitt liv. Och de två åren efter det har varit helt obeskrivligt vackra med min lilla älskling vid min sida. Han är nästan stor nu. I princip tonåring. Snart i alla fall, om 11 år. Men 11 år går fort. Snart är han tonåring som inte vill ge sin mamma pussar oh kramar.

Men grattis min lilla älskling! Inga ord i världen kan beskriva min kärlek för dig! Du är det finaste som finns. Min obeskrivligt sjukt vackra, underabara, helt fantastiska son.

Idag blir det självklart kalas. Mamma och jag håller på att baka. Vi ska göra en tårta, bullar och sockerkaka. Vi har dessutom beställt en tårta, en vit princesstårta med en bil på. Jag ska duscha, tömma och fylla diskmaskinen, jag ska hämta tårta, stryka Grims skjorta, stryka Grims slips, stryka Grims byxor. Jag ska hjälpa att baka. Fixa till i lokalen. Köpa gräddtjosan (sån som man sprutar grädde med) och fixa mig i ordning. Jag har mycket att göra.

Grim är by the way på topphumör. Han ville kramas direkt när han vaknade sedan har han gått runt och skämtat med mamma och mig, "Baka bulle, Nej usch!", "Bada! Neeeej!" och så skratt efter.

Back to duty!



Kategoriserad pestsmittad människa on the outside

2009-07-07 @ 00:18:27

De känns som att allting går emot mig, Inget kan jag lyckas med. Ingen tur eller vad man ska kalla det har jag. Jag vet inte hur länge jag ska klara detta. Jag känner mig bitter. Vill inte vara den personen. Jag vill inte gråta åt andras välmående. Jag vill inte förbanna mig över folk det går bra för men det bara blir så. Det känns som att jag är helt ensam. Helt ensam på utsidan. Som en pestsmittad. Jag blir kategoriserad. Kategoriserad i kategorier jag aldrig trodde jag ens skulle vara i närheten av. Jag är bättre än dom. Eller åtminstone mer normal. Mindre skadad. Det känns som att jag står på utsidan och tittar in. Tittar in på precis ALLA andra som det går bra för. Jag vill vara som dom. Jag står och tittar på dom och avundas deras liv. Samtidigt känner jag mig så totalt missanpassad som känner så här. Jag får inte känna så här. Jag ska inte känna så här. Allting går åt helvete. Jag vill inte. Samtidigt har jag världens mest otroliga son som verkligen är en räddare i nöden. Om dagarna när vi umgås så glömmer jag allt. Det är bara vi. Vi är lyckliga. Världens lyckligaste. Jag glömmer allt. Problem existerar inte. Vi mår bra. Vi skämtar. Vi skrattar. Vi leker. Men dessa förbannade kvällar. När han sover. Då kommer allting. Då förstår jag hur fucked up allting är. Hur totalt missanpassat idiotiskt allt är. Hur jävla åt helvete allting är. Hur fucked up jag är. Hur totalt missanpassad jag är. Hur jävla åt helvete jag är som inte ställt mig i en bostadskö i tid. Som inte sökt in till skola i tid. Som inte betalat in bostadsköavgift i tid. Som inte fixat all jävla skit som måste fixas. Jag är arg på mig själv. Jag vet att jag bär skulden. Jag vet att det faktiskt inte är "de lyckliga" som bär skulden för mina problem. Jag vet allt det där men ändå bara släpper jag allt. När det blir för mycket orkar jag inte. Jag bara lägger av. Jag blir fylld av ångest och bara skiter i allt. När i helvete ska det fixas sig för oss? När i helvete ska jag bli "normal"?

Och på toppen av det hela känner jag att jag börjar förlora vissa delar i min familj. Jag har en stor familj men ingen. INGEN som bryr sig, Jag har 5 bröder, varav 1 som betett sig som en bror, Nu finns ingen kvar. Jag mår riktigt dåligt över detta. Jag är liksom yngsta och enda syrran av 6 barn. Det borde vara det ultimata men istället bryr sig inte en enda av dom att hålla kontakten med mig. Jag har hört att de håller kontakten med de andra i familjen. Men jag är bortglömd. Ingen bryr sig om att ringa mig och fråga hur jag mår. Kanske hjälpa mig lite. Jag vet inte, det känns inte så kul. Rent av skit! Ingen av mina bröder kommer komma på Grims födelsedag, låter som en liten skitgrej men det känns inte så kul. De flesta hade nog kunnat om de velat men de bryr sig inte. Jag vet inte men detta börjar jag må riktigt dåligt över.

Jag berättar eventuellt mer om vad översta delen i detta inlägg handlar om senare.


Min finaste älskling! Min lyckorabb! Alldeles finklädd och glad.



Good news always comes on wednesdays

2009-06-24 @ 19:45:15

Jag har glada nyheter! Jag får flytta in på ett temporärt boende (alltså som jag ska bo tills jag hittar en egen) i Augusti. Det är en liten etta endast men det är som sagt temporärt. Det ligger inte heller i Kungens Kurva eller dylikt, det ligger i Helenelund. Cirka en kvart från Rotebro, där jag bor nu. Jag får flytta till Kungens Kurva om jag vill nu innan men jag tror inte att det är så bra att flytta på Grim så mycket så jag ska fråga Jan Banan (mammas samboliknande alkoholistgubbe) om jag kan bo här tills i Augusti. Det ska jag väl klara av. Förhoppningsvis blir det inte fler turbofyllor. Jag ska även få i samband med boendet en kontaktperson som ska hjälpa mig att hitta en egen bostad. Jag är jätteglad! Det känns som att det ätligen börjar fixa sig.

Annars har jag solat attan idag, eller egetligen i bara en och en halvtimma. Jag solade dock ryggen i nästan en timma, det svider och är rött men bannemig tror inte att alls solen tar på mig. Men det är inte riktigt bränt, Jag håller på att bli brun. Jag. Jag som alltid varit ett jävligt vitt spöke när jag inte kletat in mig i brun sörja. Jag börjar bli brun. På riktigt. Ingen fakesolbränna. Utan en bränna som är solens verk. Den verkliga solen alltså. Den verkliga solen verk.  

Imorgon ska jag på Sensus medan Grim är hos dagmamman. Sedan ska jag vänta på ett samtal från soc, jag ska på någon information angående lägenheten. Tror att det mest handlar om att man skall sköta sig men det blir inget problem. Jag sköter mig. Sedan när jag hämtat Grim skall jag åka och shoppa med mamma. Eller shoppa och shoppa. Jag ska låna pengar av mamma till ett par nedrans skor eftersom att mina skor går ut som uta helvete för jag är missbildad och det blir hål i skon på vänsterfoten på exakt samma ställe varenda jävla gång Går väl skumt på någe sätt. Ett par svarta tygskor blir det, enkelt och bra.

Nu ska jag leka med kylskåpsmagneter. Back to duty!



Midsommar med en blodig alkoholisgubbe och 112-samtal

2009-06-22 @ 18:24:00

Grim igår i bollhavet på Burger King, alldeles utmattad och trött. Mysgubben! Min bebis som inte är bebis längre. Min älskling med mycket envishet och charm. Den bästa på denna jord!



Nu är Grim hämtad. Jag har varit hos pappa och hämtat saker och jag har pratat med soc. Soc är jävligt bra! Jag förstår inte att de får så mycket kritik allvarligt talat. Om man verkligen behöver hjälp så hjälper de gärna till, utan att man måste känna sig underlägsen eller dålig på något sätt. Man måste ju kämpa lite för vissa saker men samtidigt så hjälper de en gratis med endast vissa krav. De ar resurser till ett akut boende, preliminärt. Nu när man sitter i en jävlig sits så vill de faktiskt hjälpa till. Det enda problemet är att de akuta boenden de har ligger långt långt bort och jag kan ju inte pendla alldeles för långt för att lämna Grim hos sin dagmamma. Hon ska höra av sig imorgon när hon kikat lite ytterligare dock. Hoppas hoppas hoppas!

Nu till MIDSOMMAR...

Midsommar här började väl okej. Det var dock en jävla massa stress på mig och Jim, att vi skulle skulle göra allt. Jag skulle städa, fixa maten och hinna fixa mig iordning. Mindre kul. En viss gubbe (Janne, mammas sambo) blev tjurig när han inte fick mat klockan halv fem vilket jag anser är för tidigt på en midsommarafton. Men men, han söp sig full innan maten istället och åt endast några tuggor mat.

Mot kvällen, när Grim var nattad började han bli rejält full. Han satt ute på uteplatsen och pratade med en imaginary person. Han skrek mellanåt. Sedan ramlade han ner på marken och kom inte upp... på mer än 2 timmar. Han spenderade alltså 2 timmar ute på balkongen i spöregnet, kravlandes. Han kunde inte komma in, han kunde inte stlla sig upp och han kunde inte ens gå. Han ramlade och slog sig, välte grillen och var helt blodig. Sedan lyckades han komma in genom balkongdörren men ramlade halvvägs in där han ramlade och somnade efter ett tag. Jag övertalade mamma att ringa 112 och de skickade hit två poliser. När dom kom sa han bara "Vadå? Jag sover bara!", Ah jo vad normalt att sova i dörröppningen! Han började också bli aggressiv mot poliserna. Han försökte ställa sig upp och kaxa sig mot poliserna men ramlade och slog huvudet i bordskanten. De sickade dit 5 andra poliser och tog honom. Han är alltså alkoholist, jag har sett honom lika full innan men nu gjorde han illa sig så mycket och dessutom låg ju Grim och sov på övervåningen, vad hade hänt om han hade kommit upp i trappan? Han hade definitivt ramlat och haft sig och väckt Grim. Efter att han åkt iväg  polisbil så kände vi även att det luktade bränt. Då låg en stolsdyna ute på balkongen och brann, hujedamig! Var tvungen att släcka en nedrans eld gubbjäveln startat också.

Nu är han hemma igen, han sitter här bredvid mig och dricker folköl. Jag respekterar inte den människan. Han har misshandlat mamma fysiskt förr. Nu är han bara total jubelidiot och bråkar och kör ner mamma. Han super och är farlig för sig själv och sin omgivning. Han är snäll mellanåt men mestadels är han bara idiot.

Jag KAN inte bo kvar här med Grim. Jag kan bara inte. Vad kommer hända liksom? Kommer han supa sig lika full och kommer han då istället ramla över Grim.

Jag måste på något sätt komma iväg härifrån så de enda jag har är soc. Det här är ingen plats för barn. Det är ingen plats för någon, inte ens mamma. Det går knappt att förklara men så är det.

Snälla  håll tummarna nu för att jag ska få något slags boende så snabbt som möjligt.

By the way! Ni som kanske inte läst min blogg och undrar varför jag inte har en egen lägenhet och kanske tänker att jag är ansvarslös så kan jag meddela er om at så är inte fallet. Det är en rad händelser som fått mig i denna sits och visst, jag har ansvaret för vissa av de. Jag kanske skulle tänkt mig mer noga efter men det är lätt att säga nu i efterhand. Man lär ju sig av sina misstag, right? Och just allt detta håller jag på att fixa upp.




Händer mycket just nu...

2009-06-22 @ 13:55:36

Ja, ni är få som läser och ännu färre som kommenterar här. Jag förstår ju er men jag vill fortfarande skriva. Det händer mycket just nu. En jävla massa! Nu har det hänt ännu mer som jag skall skriva om här när jag hämtat Grim hos dagmamman. Ville bara skriva snabbt nu. Jag återkommer senare.

Ha det stengott!



Helt rubrikslöst

2009-06-18 @ 22:42:16

Jag brukar vara emot att skriva negativa inlägg. Även fast saker är dåligt säger jag "men vi mår bra". Nu mår i varje fall inte jag bra. Grim sover. Och ibland behöver jag skriva av mig vilket jag tänkte göra nu.

Ähm, var ska jag börja? Jag och mamma har bråkat. BIG TIME! Jag pratade med Jim i telefon eftersom att det hänt någonting jävligt drastiskt som jag inte kan nämna här i bloggen. Precis när han ringde så började mamma läsa upp någon rolig historia eller dylikt i sin tidning och jag förklarade att jag tyvärr inte kan lyssna nu för jag måste prata. Redan då blev hon smått arg. Sedan började hon gorma på övervåningen att Grim är trött. Ja gormar tillbaka om att jag bara måste prata klart. Då börjar hon säga "Inte konstigt att Grim är som han är när han har en sådan där mamma!". Herregud! Jag skulle prata klart om en sjukt sjukt drastisk grej som hänt min kille i max tio minuter till. Grim dör inte av trötthet på så kort tid. Då blir jag arg och börjar skrika på henne, erkänner att jag inte heller sa så snälla saker. Sedan går jag in i rummet oh brister i gråt eftersom att det har hänt så jävla mycket på senaste och nerverna är på spänn. Jag orkar snart inte. Vi har ingenstans att bo och det bästa stället att vara på är med en mentalt instabil mormor och hennes alkoholist till sambo. Men i alla fall, då börjar hon skrika om att hon ska anmäla mig till socialen, att jag är en dålig mamma, Vem fan säger så? Vem fan gör så? Jag vet att jag är en bra mamma. Jag kämpar för att bli den bästa. Jag har vigt mitt liv till min son som jag älskar något så otroligt. ALDRIG skulle jag göra honom illa, ALDRIG! Och jag anser inte att tio minuters senare natting är något att anmäla folk för. Nu ligger hon där med sitt dåliga humör. Nu sitter jag här och grinar.

Min pappa har slängt ut mig och min mamma hotar med att ringa socialen på mig. Jag vill bara att detta lägger av snart. Jag tycker synd om Grim Jag orkar snart inte mer. För att toppa det hela har socialen heller ej ringt trots att de skulle ringa igår eftermiddag. Jsg fasar för att min pappa har något med saken att göra. Han sa nämligen rakt ut till mig i telefon att han ska sabotera för mig i boendefrågan för att han själv kan gå ur detta med stoltheten i behåll. Han har minsann aldrig gjort något fel och han är minsann så givmild hela tiden. Snälla låt detta ta slut någongång. Jag orkar inte.

Behöver också tillägga att mamma inte har varit en speciellt "bra mamma". Jag bodde med henne till att jag var 6 år Jag var sjukt nära på att hamna hos fosterfamilj eftersom att hon söp så mycket och min barndom är väl i princip bara full av en massa dåliga minnen. Jag älskar mina föräldrar, det gör jag men ärligt talat så har de fan d aldrig varit spciellt exemplariska i deras föräldraroller. De har dock ändrat sig på senare tid. De är båda nykteralkoholister. Något jag hyser stor respekt mot dom för.

Jag vet företen att jag låter som en fjortis i språket och att grammatiken är helt kass i detta inlägg men sak samma fr denna gång,



Morfar slänger ut sin dotter och hans barnbarn

2009-06-17 @ 21:19:02

Jag tänkte bara skriva här lite. Jag och Grim är hemma hos mamma. Vi har i blivit utslängda från pappa. Och nej jag skämtar inte. Helt sant. Helt bisarrt sant. Nu är vi här i alla fall och vi mår bra. Detta kommer nog dock sätta fart på soc. Jag har pratat med dom idag. De har pratat om "akut boende" i form av en liten liten etta tills jag hittar en ordentlig. Bättre det än ingenting. Mycket bättre. Men det är absolut ite säkert. Hon skulle prata med sin chef och ringa upp i "eftermiddag" men något samtal har jag har jag inte fått ännu och det är kväll. De ringer förmodligen imorgon. Nu får ni hoppas för min skull. Okej? De pratade även om att jag kan söka bostäder hos Sollentunahem. I första hand. De har bostad bums vilket betyder att det är först till kvarn som gäller. Splended! I will fix this!

Jag återkommer kanske lite senare. Har fått låna Anne-Lises bärbara dator och trådlösa internet över helgen Snällt av henne. Tack tack!



Hur är läget?

2009-05-08 @ 12:04:39


Min dator är seg som uta helvete, det tar cirka 5 minuter för att ens kunna logga in i bloggen så min blogglöd dör bara där. Som sagt, jag vägrar skriva bara för att jag måste. Jag har massa annat för mig och hinner helt enkelt inte. Förhoppningsvis fixar sig datorn snart så jag kan börja skriva här igen. Jag har även en ny bloggdesign som jag håller på att knepa på.

Grim går som sagt hos dagmamman nu ordentligt. Det fungerar jättebra tycker jag och även han. Idag blev han dock grinig när jag skulle gå. Den enda dagen som han ens har reagerat det minsta på att jag ska gå. Han grät men jag gick ändå, man måste ju. Det är nog lugnt nu ändå för annars skulle hon ju ringt.

Det är så mycket som har förbättrats när Grim har börjat gå hos dagmamma, kanske låter hemskt men jag tänker faktiskt inte på att jag får egentid eller något sånt utan jag tänker på våra rutiner. Vi vaknar klockan 7 på tisdagar, torsdagar och fredagar. På måndagar och onsdagar går jag på Sensus så då vaknar jag klockan 6 till och med. Jag lämnar Grim hos dagmamman klockan 9 och oftast så är han där till 3. Under dessa timmar hinner jag med fatalt mycket. Jag hinner diska, jag hinner städa upp, vika kläder, fixa med diverse saker helt enkelt och på Sensus-dagarna hinner jag gå dit, fika med en vän eller träffa Jim för att sedan åka hem och även då hinna med att diska och städa. När jag hämtar honom hos dagmamman så är jag pigg och vill oftast hitta på någonting så antingen åker vi och gör något viktigt eller så går vi till lekplatsen, sedan kommer vi hem till middagen och Grim somnar bums klockan halv nio oftast.

Vissa tycker nog att halv nio är sent men tro mig, jag har försökt få honom att somna tidigare men det går inte. Han är en energisk liten pojke och han sover givetvis middag. Det bästa är väl ändå att lyssna på sitt barns behov? Han har inte behov av att lägga sig tidigare.

Idag ska jag på något Coach-samtal på Sensus klockan halv fyra så pappa får hämta Grim idag, Sensus ligger alltså på Medis och det tar ett tag för mig att åka dit. När jag varit där ska jag träffa Jim, vi ska fika sen åker vi hem hit och hittar på någonting.

Hmm... jag lägger av här. Ursäkta mig för det helt osammanhängande och långa inlägget. Jag ska försöka förbättra mig i framtiden.

Och ja just det! Sabina, om du läser detta! Det verkar inte som att mina mail kommer fram till dig, jag har i alla fall fått ditt mail och bloggdesignen är klar och har varit klar länge men jag har inte kunnat nå dig. Kan du kanske adda mig på msn så kan jag få ditt lösenord så fixar jag designen åt dig, om du vill ändra bilder eller så är det helt okej men då kan vi ta det via msn eftersom att det verkar vara helt knäppt med hotmailen. ©♥



Erika The Antslayer

2009-04-28 @ 13:32:02



Nu är Grim hos dagmamman och jag funderar starkt på att ta mig lite tid till some mammaterapi i form av en snus och en helt simpel kopp kaffe, ingen chailatte, ingen kaffelatte ens utan hembrygt kaffe men mjölk i. Det blir inget tånagelsmålande, ingen ansiktsmask, inte ens nytvättat hår utan en hederlig kopp kaffe. Låter jag bitter? Spelar ingen roll, jag är ej bitter, jag älskar mammaterapi. Mammaharmoni. Egentid som slösas på något så fullkomligt simpelt som en kopp kaffe i lugn och ro. Vad har man inte vunnit när man kan njuta av att gå till mataffären sent en kväll alldeles ensam? Vad har man vunnit när man kan njuta av lite alonetime i form av toalettbesök? Mycket säger jag. Vad ni säger vet jag inte för ni vägrar kommentera.

Lite sällskap har jag, av dessa förbaskade myror som förgäves kryper kring på datorbordet trots att jag lekt förintelsen med dom. Ett myrblodblad. Skadade myror skriker på hjälp. Döda myror hälsar på mormor i myrhimmelen. Det är kaos. Kalabalik. Döda och skadade myror överallt. Mördade av Erika The Antslayer! Det är mitt nya namn. Snart tar jag och häller aceton på jävlarna så att de förstår att de ska sluta försöka kela med mig när jag är upptagen.


Detta skulle publieras någongång vid 10-tiden men se här. Nu är klockan snart två. Morr!





Klicka nedan vettja!
Follow ♥ Grim&Erika

RSS 2.0